Hemskt

Fakta / Rävpälsnäringen

Blårävens päls är mycket eftertraktad, och djuret föds upp på pälsfarmar i bland annat Kina, Finland, Norge, Polen och Ryska federationen.

Finland producerar varje år cirka 1,9 miljoner skinn, motsvarande cirka 27 procent av världsmarknaden.

Pälsning av blårävar som föds upp på farm sker när de är cirka 30 veckor gamla. Djuren väger då fem till sju kilo.

Tikarna används till avel i mellan fem och sex år. De är dräktiga i 52 dagar, och kullen omfattar ofta åtta till tio valpar.

KÄLLA: NATIONALENCYKLOPEDIN





Fjällräven har en kroppslängd på mellan 50 till 85 cm och väger från 3 till 8 kg; en 28–55 cm lång svans tillkommer.[2] Öronen, nosen, benen och svansen är kortare än hos rödräven, och vinterpälsen är tjockare.[3]Den har en mankhöjd på 28 cm. Hos fjällräven finns åtminstone två färgvarianter. Den ena är sommartid brungrå på huvud, rygg och benens utsidor, medan sidor, buk, benens insidor och det mesta av svansen är gråaktigt vit. Vinterpälsen är helvit. Den andra färgtypen är ljusgrå eller stålblå, och är även känd som blåräv. Den senare färgtypen är recessiv. En tredje, sällsynt färgform har setts, där individerna är blekgula, mer eller mindre sandfärgade.[2]

Utbredning [redigera]

Fjällräven förekommer cirkumpolärt i arktiskaSkandinavienSibirienKanadaAlaska och påGrönlandSvalbard och andra arktiska öar.[4] Fjällrävens miljö är tundran. Några djur lever också på isflaken avNorra ishavet. I Skandinavien förekommer den främst ifjällvärlden, men speciellt ungdjuren kan under näringssök vandra över långa avstånd, upp till 1 000 km har konstaterats.[5]

Levnadssätt [redigera]

Fjällräven äter främst smågnagare, speciellt lämlar. I områden med regelbunden tillgång på fjällämmel är fjällräven i hög grad beroende av tillgången på denna. Men den äter också växter, bär, insekter och as.[2] Den livär sig ofta på kadaver som större rovdjur lämnat efter sig[6]; på Norra ishavet följer den exempelvis ofta isbjörnen på ett säkert avstånd och äter resterna av björnens måltider.[7]

Fjällrävar bygger en lya i en kulle av sand eller lera. Om detta inte är möjligt tar de en liten bergsskreva istället. Boet är stort, i medeltal 277 m², och kan användas i hundratals år. Det kan ha flera ingångar, vanligtvis ett 40-tal upp till 150 (Curry-Lindahl anger 172 som maxantal[7]).[5]

Fortplantning [redigera]

Fjällräven parar sig i mars till maj, men endast goda gnagarår. I områden med riklig tillgång på föda, fortplantar den sig dock varje år.[3] Kullstorleken är starkt beroende av tillgången på föda, med stora antal under så kallade lämmelår, men ligger vanligtvis mellan 5 och 10 ungar; goda år kan den gå upp till 25. Dräktigheten varar i 49–57 dagar. Det händer, när näringstillgången är mycket god, att en andra kull föds i juli till augusti.[2][8]

Fjällräven blir könsmogen vid 9 månaders ålder, men parar sig i regel inte första gången förrän den är 1 till 2 år gammal. Den kan nå en ålder av 7–8 år.[5]

Det förekommer att fjolårsungar stannar kvar och hjälper till med uppfödningen av nästa kull.[6]Fjällräven lever med stor sannolikhet i livslånga parförhållanden[6][8], även om vissa experter begränsar sig till att konstatera att de är monogama under parningssäsongen[7].

Hot [redigera]

Fjällrävspäls är eftertraktad, så fjällrävarna blev tidigare ofta jagade. I Sverige fridlystes den 1928, men beståndet har trots det inte hämtat sig.[5]. I Norge fridlystes den 1930 och i Finland 1940[4]Den jagas fortfarande på Island, eftersom den betraktas som ett hot mot fårnäringen.[8] Även på Svalbard jagas den, men varken där eller på Island förefaller den hotad, utan tycks snarast vara stadd i viss ökning[4].

Tidigare lades förgiftade beten ut till varg, något som anses ha biddragit till nedgången för fjällräven. Både kungsörn och rödräv (som har ökat i fjällområdena och hela Arktis[5]) tar fjällräv, den senare är även en konkurrent om födan. Den minskande populationen leder dels till inavel och genetisk utarmning, dels att paren får svårt att hitta varandra.[4]

Fjällräven är också hotad av rävskabb, som troligtvis har spritts med rödräv, och på sina håll rabies.[5]

Beståndet i Skandinavien och på Island är ganska litet men i Nordamerika, Sibirien och på Grönland finns det fortfarande ett stort antal individer och fjällräven som art anses inte hotad. I Sverige och Norge är däremot fjällräven upptagen på respektive lands förteckning av rödlistade arter som akut hotad.[5][9] Fjällräven var nära att försvinna helt under slutet av 1990–talet i Sverige, men idag finns det uppskattningsvis 120 fullvuxna fjällrävar i Sverige.[10]

Naturvårdsverkets åtgärdsprogram [redigera]

För att försöka rädda arten i Sverige togs ett åtgärdsprogram fram av Naturvårdsverket 1998. Det har sedan förnyats 2005.[5] Förutom informationsinhämtning och –förmedling, är de åtgärder man vidtar följande:

  • Stödutfodring
  • Jakt på rödräv i särskilt drabbade områden
  • Generellt jaktförbud i vissa områden för att hindra störningar (bland annat från hundar) och för att hindra avskjutning av föda (framför allt ripor)

Man försöker också samordna åtgärderna framför allt i Sverige och Finland, men även Norge.[5][11]


Kommentarer
Postat av: Sofia - Uddevallas största modeblogg!

ja :d

speciellt idag när det är så kallt o äckligt ute :)

2012-01-12 @ 14:11:27
URL: http://smnmode.blogg.se/
Postat av: Molly Bergström, UPPSALA

Heej :)

Hoppas att du får en skitbra torsdag! :D

2012-01-12 @ 14:16:34
URL: http://mooollys.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0